Mitt besök i städernas stad, Rom
Nu är det ett par dagar sedan jag kom hem från Rom, men jag tror verkligen att jag har behövt dessa dagar för att landa innan jag kan berätta om mina upplevelser för er. Att komma hem, andas och komma till insikt med vad jag faktiskt lärt mig och hur den här resan utvecklat mig som person. Vad som faktiskt har betytt något. Resan var helt fantastisk! Jag har fått nya vänner, ny kunskap, nya insikter och upptäckt yttligare en liten del av världen.
I onsdags så ägnades den mesta tiden till att åka bil, vänta, flyga, vänta lite till, flyga igen.. Vi landade i Rom runt halv fyra på eftermiddagen och redan då var vi otroligt trötta. Vi möttes upp av en guide och tillsammans med vår fantastiska guide som berättade allt man kan undra om Rom så åkte vi buss i två timmar och såg under tiden det allra mesta. När vi kom fram till hotellet där vi skulle bo så visade det sig att nunnorna som drev hotellet var otroligt pratglada och säkerligen trevliga, men de kunde inte ett enda ord engelska. Trots deras avsaknad av kunskap vad det gäller det engelska språket och vår avsaknad av kunskap i Italienska så försökte nunnorna ständigt kommunicera med oss - utan att ens försöka använda sitt kroppsspråk. Det var otroligt tålamodsprövande och jag kom verkligen till insikt hur viktigt det är med språk och det tändes verkligen en gnista inom mig att utveckla min engelska. Tillfällena är få då jag varit lika glad som nu över att jag är en teaterapa som gärna talar med kroppen. Det är helt fantastiskt, för det är ett språk som alla förstår. Kvällen avslutades på en restaurang i närheten innan de flesta av oss somnade tidigt, trötta som få.
När jag vaknade var jag otroligt glad. Det var sol ute, jag kände mig utvilad och jag var nyfiken vad dagen skulle komma att bjuda på. Först av allt visste jag att det var dags för bibelläsning. Vi skulle läsa Apostlagärningarna 8-28 och sedan samtala med varandra om vad vi fastnat för och varför. För mig blev frågorna bara grunden till ett fördjupande samtal, ett samtal som vidgade mina vyer och fick mig att både se och brottas med nya saker i min tro. Trots att vi på vår busstur genom staden hade sett mycket så var det dags att se mer. Torsdagen tillbringades till stor del till fots omkring vandrandes i Rom. Vi såg Colosseum, Santa Maria in Aracoeli, Viktor Emanuel Monumentet, Pantheon, Spanska trappan och mycket mer. Fontana di trevi skulle självklart också få ett besök tänkte vi, dit bara måste man ju gå när man är i Rom, men vi blev ordentligt besvikna av vad vi mötte: En byggarbetsplats. Det visade sig nämligen att Fontana di trevi genomgår en omfattande restaurering. Dagens avsaknad var kaffe, vilket tillslut bidrog till huvudvärk och dåligt humör - men efter intaget kaffe vid fyra tiden så blev allt tipptopp igen. Med trötta fötter efter många timmars gång valde vi då att gå tillbaka till den park där vi börjat dagen för att sätta oss ner i solen och njuta av varandras sällskap innan det var dags för middag. Middagen serverades på en resturang inte alls långt ifrån vårt hotell. Otroligt god mat, bra service och nära hem - helt perfekt enligt min mening. Det var också på denna resturang som jag för första gången åt riktig pizza, pizza med parmaskinka på. Så galet gott!
I onsdags så ägnades den mesta tiden till att åka bil, vänta, flyga, vänta lite till, flyga igen.. Vi landade i Rom runt halv fyra på eftermiddagen och redan då var vi otroligt trötta. Vi möttes upp av en guide och tillsammans med vår fantastiska guide som berättade allt man kan undra om Rom så åkte vi buss i två timmar och såg under tiden det allra mesta. När vi kom fram till hotellet där vi skulle bo så visade det sig att nunnorna som drev hotellet var otroligt pratglada och säkerligen trevliga, men de kunde inte ett enda ord engelska. Trots deras avsaknad av kunskap vad det gäller det engelska språket och vår avsaknad av kunskap i Italienska så försökte nunnorna ständigt kommunicera med oss - utan att ens försöka använda sitt kroppsspråk. Det var otroligt tålamodsprövande och jag kom verkligen till insikt hur viktigt det är med språk och det tändes verkligen en gnista inom mig att utveckla min engelska. Tillfällena är få då jag varit lika glad som nu över att jag är en teaterapa som gärna talar med kroppen. Det är helt fantastiskt, för det är ett språk som alla förstår. Kvällen avslutades på en restaurang i närheten innan de flesta av oss somnade tidigt, trötta som få.
När jag vaknade var jag otroligt glad. Det var sol ute, jag kände mig utvilad och jag var nyfiken vad dagen skulle komma att bjuda på. Först av allt visste jag att det var dags för bibelläsning. Vi skulle läsa Apostlagärningarna 8-28 och sedan samtala med varandra om vad vi fastnat för och varför. För mig blev frågorna bara grunden till ett fördjupande samtal, ett samtal som vidgade mina vyer och fick mig att både se och brottas med nya saker i min tro. Trots att vi på vår busstur genom staden hade sett mycket så var det dags att se mer. Torsdagen tillbringades till stor del till fots omkring vandrandes i Rom. Vi såg Colosseum, Santa Maria in Aracoeli, Viktor Emanuel Monumentet, Pantheon, Spanska trappan och mycket mer. Fontana di trevi skulle självklart också få ett besök tänkte vi, dit bara måste man ju gå när man är i Rom, men vi blev ordentligt besvikna av vad vi mötte: En byggarbetsplats. Det visade sig nämligen att Fontana di trevi genomgår en omfattande restaurering. Dagens avsaknad var kaffe, vilket tillslut bidrog till huvudvärk och dåligt humör - men efter intaget kaffe vid fyra tiden så blev allt tipptopp igen. Med trötta fötter efter många timmars gång valde vi då att gå tillbaka till den park där vi börjat dagen för att sätta oss ner i solen och njuta av varandras sällskap innan det var dags för middag. Middagen serverades på en resturang inte alls långt ifrån vårt hotell. Otroligt god mat, bra service och nära hem - helt perfekt enligt min mening. Det var också på denna resturang som jag för första gången åt riktig pizza, pizza med parmaskinka på. Så galet gott!
Fredag och första maj. Efter en natt där sömn hade varit en bristvara så var jag otroligt trött, men jag kunde ändå inte sluta le och längtan att upptäcka mer i allt det som vi ständigt upplevde fanns fortfarande kvar. Denna morgon var det dags att bege sig under jorden, till Katakomberna där vi fick en guidad tur. Förutom att jag blev otroligt facinerad av miljön, alla trånga gångar och alla hål där det varit gravar så blev besöket ett underlag till samtal. Vi pratade om skillnaderna som finns i vårt sätt att tro och vänta på Jesu återkomst då och nu. Vi avslutade vårt besök med att fira mässa tillsammans, vilket kändes väldigt fint. Så var det dags att bege sig vidare, till Petersplatsen. Där visade det sig vara minst tre timmars kö in till Peterskyrkan, men en kaffe och ett foto framför Peterskyrkan blev det innan vi begav oss till "vår" park igen för att under eftermiddagen samtala om dopet. Vi berättade för varandra om vårt eget dop och samtalade kring vad vi ansåg att det var att leva i vårt dop, även här bjöd varje deltagare på sig själv och samtalen vi hade blev otroligt fina. Detta var också dagen då vi upptäckte att vi mittemot vårt hotell hade ett café med gratis wi-fi som dessutom hade gott och billigt kaffe. Av oss fick de inom loppet av bara ett par timmar två besök. Kaffeladdade begav vi oss iväg för att hitta en restaurang att inta vår middag på. Valet föll denna kväll på en brittisk pub, som serverade italiensk mat, drevs av thailändare, i köket stod en indier och ur högtalarna strömmade hårdrock. Jag valde bort den italienska maten och beställde in kyckling som var helt galet god.
Sista dagen innan hemresa, lördagen den andra maj, hade vi valt att dela upp gruppen då det fanns olika intressen av vad som skulle ses. Två tredje delar av gruppen hade bestämt sig att gå upp tidigt för att åka till Peterskyrkan och köa då de verkligen ville se den invändigt. Jag tillhörde däremot den tredjedel som istället valde att ta lite sovmorgon och gå på moderna museét. Vi tre som gick dit sov inte bara längre än resterande grupp, vi lät allting ta sin tid och valde att aldrig stressa. Vi drack förmiddagskaffe i lugn och ro och åt sedan en långlunch. Helt fantastiskt att bara få njuta av staden Rom, att se någonting annat än all antik, att andas och att umgås med de två personer som precis som mig föredrog modern konst. På eftermiddagen var det dags för ett besök i Svenska Kyrkan i Rom. Vi fikade, pratade och firade mässa tillsammans. Det var väldigt inspirerande att få höra om SKUTs verksamhet i Italien och att se med egna ögon att Svenska Kyrkan är större än Strängnäs stift. Visst, jag har sett det förr men en påminnelse skadar tydligen aldrig. Vi åkte hem, laddade om, utvärderade och gjorde oss iordning inför avslutningsmiddagen. Tillsammans med kyrkoherden i Svenska kyrkan i Rom och hans assistent tillika fru så gick vi ut och åt på en restaurang som hade fantastiskt god mat. Vi fick dessvärre dela upp oss vid två bord och sitta ungdomar för sig och vuxna för sig. Vilket på ett sätt hade sina fördelar, då det fick alla vid bordet att prata med varandra istället för i smågrupper. Men, samtidigt så kändes det trist: Det var ju ändå sista kvällen.
Foto tillhör mestadels mig, men något är lånat från mina medresenärer Karolina, Sofia, Helen och Pehr-Albin.
